Alla bilder som är fotograferade i modern tid är skyddade – antingen av upphovsrätt eller av en särskild fotorätt. Trots lagarna stjäls det ändå bilder, inte minst på nätet. Kamera & Bild ger dig här svaren på vad du får – och inte får – göra med bilder.
1. Vem är upphovsmannen av en bild?
Det är personen som trycker på knappen. Om du lånar ut din kamera till en kompis och den personen tar bilder med din kamera, så är det alltså inte du som är upphovsmannen till dessa bilder. Då är det din kompis som har skapat bilderna och därmed har rätten till att bestämma hur bilderna får användas.
2. Kan det finnas flera upphovsmän bakom en och samma bild?
När det gäller ett skriftligt verk som en bok, så är det inte ovanligt med flera författare. De delar då på upphovsrätten, om deras respektive bidrag inte kan anses vara självständiga verk.
När det gäller en bild så är det sällsynt att flera personer delar på upphovsrätten, även i de fall då flera personer är involverade i en fotografering. Det är fortfarande bara en person som trycker på knappen och därmed kan anses vara upphovsmannen. Någon som har arbetat med en modells håruppsättning eller skapat en dekor äger inte rätten till bilden. Eventuellt skulle de kunna ha upphovsrätt till sina respektive skapelser, om dessa har en personlig prägel och är unika.
I vissa situationer kan det tänkas att den som trycker på knappen inte är att anse som upphovsman. Det är då fotografen inte har gjort något mer än att trycka på knappen medan allt(!) annat gjorts av någon annan person. Då skulle den andra personen kunna ses som upphovsman. (Men den som tryckt på knappen har fortfarande vissa rättigheter enligt den så kallade fotorätten, läs mer under frågan om verkshöjd.)
3. Kan jag bli av med rätten till min bild?
Upphovsrätten består av två delar; den ideella rätten och den ekonomiska. Den ideella rätten handlar om att du som fotograf har rätten till att bli erkänd som upphovsman av bilden. Det vill säga att du blir namngiven i samband med att bilden används. Den ideella rätten innebär även att du som upphovsman kan motsäga dig att bilden ändras på något sätt eller att den visas för allmänheten på ett sätt som skulle kunna vara kränkande för ditt fotografiska anseende.
Den ideella rätten kan aldrig överlåtas till någon annan, däremot kan du avstå från den. Till exempel att du avstår från att bli namngiven i samband med att bilden används. Men någon annan person kan aldrig stå som upphovsman till din bild.
Den ekonomiska rätten är däremot något som du kan överlåta till en annan part. Den rättigheten styr över hur bilden får kopieras och huruvida den görs tillgänglig för allmänheten.
När du säljer en bild till en uppdragsgivare så är det de ekonomiska rättigheterna ni avtalar om, hur köparen får använda och sprida din bild. Men även då du har sålt de ekonomiska rättigheterna har du kvar de ideella, du ska fortfarande ha ett erkännande för din bild genom att bli namngiven som skaparen av verket.
4. Om jag är anställd som fotograf på en tidning, vem är det som äger rätten till bilderna jag fotar i tjänsten?
Är du anställd som fotograf på en redaktion så har du troligen överlåtit de ekonomiska rättigheterna till din arbetsgivare, vilket ofta finns med som en punkt i anställningsavtalet. Och troligen står det i avtalet att din arbetsgivare fortsätter ha de ekonomiska rättigheterna – för bilderna du har tagit i tjänsten – även efter att du slutat på din arbetsplats. Du har dock alltid kvar den ideella rätten, att bli namngiven i samband med att bilden publiceras.
Men om det i ditt anställningsavtal inte avtalas något kring de ekonomiska rättigheterna, så är det fortfarande du som äger dem.
5. Om jag överlåter en bilds ekonomiska rättigheter till en uppdragsgivare, kan de i sin tur överlåta dem vidare?
Bara om det framgår i avtalet att de skulle ha rätt till det. Annars är grundprincipen att de inte får sälja din bild vidare.
Ett tips är att alltid vara tydlig med formuleringarna i det avtal ni kommer överens om. Skriv ut exakt vilka delar av den ekonomiska rätten som du överlåter, till exempel att bilden bara får användas för en publicering.
6. Om jag har sålt en bild med »fria rättigheter«, får de då skicka den vidare till annan part?
Begreppet »fria rättigheter« säger egentligen inte så mycket. Det går att tolka på väldigt många olika sätt. Därför är det viktigt att du i ett avtal anger mer specifikt vad som menas med fria rättigheter, till exempel att bilden är fri för köparen att publicera så många gånger som den önskar men att avtalet inte ger köparen rätt att sälja bilden vidare. Då uppstår det förhoppningsvis inga missförstånd.
7. Kan jag sälja den ekonomiska rätten för en bild flera gånger?
Ja, du kan sälja den hur många gånger du vill. Om du har sålt bilden för publicering i en tidning kan du sedan gå till nästa tidning och sälja bilden en gång till.
Det är bara om du i ett avtal har gett köparen ensamrätt till att publicera bilden som du förhindras att sälja den vidare. Men då ska du så klart se till att köparen betalar extra för exklusiviteten.
8. Måste inte en bild ha uppnått verkshöjd för att omfattas av upphovsrätt?
Ja, det stämmer. Men samtidigt är alla fotografiska bilder skyddade. Att diskutera huruvida en bild har verkshöjd eller inte blir därför ganska ointressant i det här sammanhanget. Enda skillnaden är att en bild med verkshöjd skyddas enligt upphovsrätten i 70 år efter att fotografen har gått bort, medan de utan verkshöjd – alltså alla andra fotografiska bilder – skyddas av en särskild fotorätt i 50 år från det att bilden togs.
Så med andra ord är alla bilder som är fotograferade i modern tid skyddade – antingen av upphovsrätten eller fotorätten.
9. Vad innebär det att en bild har verkshöjd?
Det definieras inte i lagen vad som krävs för att en bild ska ha verkshöjd. För att kunna bestämma det får man utgå från tidigare domar, för att se vilken praxis som gäller.
Enligt tidigare bedömningar uppnår en bild verkshöjd när fotografiet är ett resultat av en upphovsmans personliga och intellektuella skapande. Alltså bilden ska vara unik och ha en särprägel. Om två personer oberoende av varandra fotograferar exakt samma bild så har den troligen inte uppnått verkshöjd. Men så fort någon har tänkt till och gjort något kreativt så har bilden antagligen uppnått verkshöjd.
Om jag till exempel råkar komma åt avtryckaren medan objektivlocket är på och fotograferar en bild som blir helt svart, så har jag inte skapat en bild som uppnår verkshöjd – eftersom den lätt kan skapas även av någon annan. Däremot har jag likaväl tagit en fotografisk bild, som skyddas av fotorätten i 50 år från det att jag tog bilden.
10. Jag har upptäckt att en fotograf kopierar mitt manér och skapar bilder på samma sätt. Är inte det ett intrång i min upphovsrätt?
Nej. Upphovsrätten skyddar din bild, resultatet av ditt fotograferande. Men lagen ger inte dig någon ensamrätt till själva idén, på det sätt som du skapade bilden. Det är fritt fram för vem som helst att kopiera din fotoidé, och att försöka skapa bilder på liknande sätt. Du får helt enkelt känna dig hedrad av att någon vill kopiera din stil.
11. Måste ett avtal som jag ingår med en bildköpare vara skriftligt för att gälla?
Nej, muntliga avtal gäller i samma utsträckning som skriftliga. Men skulle det uppstå en tvist om vad ni har kommit överens om, så är det självklart enklare att hävda sin rätt med ett skriftligt avtal.
12. När jag fotograferade min kompis på ett café så hängde det ett fotografi på väggen bakom. Om det verket syns i min bild, har jag då gjort ett intrång i den andre fotografens upphovsrätt?
Till att börja med så är du fri att ta vilka bilder du vill, så länge du håller dig inom lagen för vad som är tillåtet att fotografera. (Till exempel är det förbjudet att fotografera vid skyddsobjekt som har förenats med ett förbud mot att göra avbildningar. Det är även förbjudet att i hemlighet fotografera personer i deras hem.) Handlar det bara om att du för privat bruk vill ta en bild av din kompis som fikar, så spelar det ingen som helst roll om någon annans verk syns i bakgrunden.
Det är först när du bestämmer dig för att sprida din bild för allmänheten, kanske på din blogg, som du måste ta hänsyn till upphovsrätten.
Då gäller följande: Om fotografiet som syns i bakgrunden är av underordnad betydelse i din bild så ska det inte vara ett intrång i den andre fotografens upphovsrätt. Du har i det fallet inte haft för avsikt att framställa ett exemplar av fotografiet utan vill ju bara berätta om din fikastund med kompisen.
Men om din bild istället tydligt visar fotografiet – så tydligt att det kan anses att du olovligen har skapat ett exemplar av den andres foto som du sedan sprider vidare – då kan det innebära att du har gjort ett intrång i den andre fotografens upphovsrätt. Och du kan bli tvungen att ta bort bilden från din blogg och skyldig att betala ersättning för din publicering, eftersom du inte har den ekonomiska rätten för verket.
Många tidningsredaktioner har sett till att föregå problemet med att konstverk hamnar i bakgrunden av pressbilderna, genom att i förväg betala en fastställd taxa till BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige). De bevakar konstnärernas intressen och ser till att de får ersättning när verken publiceras.
13. Om jag skriver för allmänheten om en fotoutställning, får jag då visa bilder från utställningen?
I upphovsrättslagen framgår det att du har rätt att citera ur offentliggjorda verk, om du gör det med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Detta gäller främst textbaserade verk, och det är inte självklart att du får »citera« fotografier.
Men det står även i lagen att du får återge offentliggjorda konstverk i anslutning till en text i en kritisk framställning. Detta just för att du ska kunna ge kritik och föra en diskussion kring konstnärens verk. Alltså får du återge bilder från en fotoutställning i samband med en recension – men bara om du gör det i tryckt form. Det är inte tillåtet att »citera« fotografier digitalt, vilket betyder att om du skriver kritiskt om utställningen på din blogg och visar bilder så har du troligen gjort ett intrång i konstnärens upphovsrätt. Det är dock tillåtet att i digital form visa bilder från utställningen om syftet är att annonsera att den äger rum.
Med andra ord är det väldigt sällan du får »citera« en bild, och nästan aldrig i digital form. Men om du arbetar på en redaktion så har du rätt att återge alla typer av konstverk om de är en del av nyhetsförmedlingen, alltså att verket är kopplat till en dagshändelse – till exempel att verket har blivit stulet vid ett inbrott på ett konstmuseum. Då är det en aktuell händelse och det är motiverat att visa en bild av verket. Men denna rättighet har alltså bara tidningar och tidskrifter (även i digital form), inte privatpersoner.
Permanent konst på allmän plats utomhus får du alltid avbilda och sedan sprida utan att det blir ett intrång i upphovsrätten.
14. Vad menas egentligen med att en bild är offentliggjord?
Att bilden har gjorts tillgänglig för allmänheten och att det är upphovsmannen som har gett sitt tillstånd till det.
15. Måste fotografens namn stå skrivet i anslutning till bilden för att den ska skyddas av upphovsrätten?
Nej, bilden skyddas av upphovsrätt oavsett om det står vem som är fotografen eller inte. Och det krävs ingen text i stil med »skyddas av upphovsrätten«.
16. Måste det finnas en copyrightsymbol vid bilden för att den ska skyddas av upphovsrätt?
Nej, copyrightsymbolen (©) har ingen rättslig betydelse i Sverige. Och så är fallet med alla länder som har skrivit på den så kallade Bernkonventionen.
Men det finns länder som inte tillhör den, utan Världskonventionen, och där är copyrightsymbolen ett villkor för att bilden ska skyddas av upphovsrätt. Så därför kan det så klart vara bra att använda copyrightsymbolen om din bild kommer att spridas internationellt i stor utsträckning.
17. Får jag ändra på en bild, och sedan publicera den utan upphovsmannens medgivande?
Du får inte ändra på en bild utan upphovsmannens tillstånd. Det är ett intrång i den ideella rätten där upphovsmannen har rätt att bestämma hur bilden överförs till allmänheten. Att till exempel beskära en bild kan vara att kränka fotografens anseende.
Är du fotograf på en tidning så har de säkert avtalat med dig om att få beskära dina bilder i redigeringen. Något annat blir så klart ohållbart i produktionen av en tidning.
18. Får jag ändra en bild mycket, så att den nästan blir en ny bild, och sedan publicera den utan upphovsmannens medgivande?
Det är först när du har ändrat bilden till oigenkännlighet från hur den först såg ut som det eventuellt skulle kunna anses att du har skapat ett nytt verk och därmed inte gjort ett intrång i upphovsrätten. Annars måste du alltid ha upphovsmannens tillstånd.
19. När jag och min kompis var ute och gick på stan blev vi fotograferade av en främmande person. Jag hittade sen bilden på nätet, och tycker den blev fin så jag lade upp den på min blogg. Men då krävde fotografen att jag tog bort den, varför?
För att du inte äger rätten till bilden. Det är bara fotografen, den som trycker på knappen, som gör det. Att du och din kompis syns på bilden ger er inte någon del av upphovsrätten och därmed inte rätten att publicera bilden eller att sprida den. För att få använda bilden måste du först avtala med fotografen kring de ekonomiska rättigheterna.
På allmän plats är det fritt fram att fotografera och fotografen behöver inte fråga om lov först.
20. Jag blev fotograferad när jag var ute och joggade i skogen, utan att ha blivit tillfrågad först. Nu har den bilden hamnat i en reklamannons för sportdryck. Får man verkligen göra så?
Fotografen gör inte något juridiskt fel genom att ta en bild av dig på allmän plats. Fotografen hade även kunnat publicera bilden på till exempel sin blogg. Men att använda bilden i reklam är inte tillåtet utan att först ha fått godkänt av dig, eftersom du syns i bilden. I alla reklamsammanhang äger du rätten till ditt ansikte och rätten att få bestämma om du till exempel vill bli en profil för sportdryck.
21. Är alla bilder på Facebook och Instagram fria att använda på min egen sajt?
Nej, bilder som finns inom dessa forum är inte fria för dig att använda eftersom du inte har något avtal med respektive upphovsman.
22. Får jag dela någon annans bild på Facebook?
Ja, att inom själva forumet dela en bild kan inte ses som ett intrång i upphovsrätten. Den som laddar upp en bild på Facebook får räkna med att folk delar bilden och sprider den vidare inom själva forumet – det ingår i konceptet som medlem på Facebook. Men det innebär inte att du får kopiera fotografens bild och sprida den utanför Facebook.
23. Om jag laddar upp en bild på Facebook eller Instagram – vad får de rätt att göra med min bild då?
När du blir medlem på den här typen av forum så har du godkänt ett användaravtal som innebär att du mer eller mindre har överlåtit den ekonomiska rätten för de bilder du laddar upp. Den typen av avtal krävs förstås för att bilderna överhuvudtaget ska kunna visas inom själva forumet. Dessutom står det ofta i avtalen att USA:s lagar gäller, vilket innebär att det är amerikansk rätt som styr vid en tvist.
Mer exakt vilka delar av den ekonomiska rätten som du överlåter får du undersöka i avtalet innan du godkänner det. Men ett allmänt problem med dessa är att de ofta är väldigt långa och svåra att förstå. I Sverige anses det vara dålig praxis och avtalet kan bli ogiltigt om det är oskäligt långt. Men att försöka hävda det när det gäller avtalen för Facebook eller Instagram blir svårt eftersom det är amerikansk rätt som gäller.
24. En person har använt en av mina bilder utan lov till sin Facebooksida eller blogg. Vad gör jag?
Börja med att höra av dig till personen och förklara att bilden är din och be personen att ta bort den. Fungerar inte det kan du skicka en faktura med ett belopp som motsvarar vad det hade kostat personen att köpa rättigheterna för att få publicera din bild. Sista utvägen är att gå till domstol, men det rekommenderas att du undviker så långt det är möjligt eftersom det kan innebära kostnader för dig.
25. Jag har postat en bild på Instagram med hashtagen #fototävling, utan att acceptera några andra saker. Får de som håller i fototävlingen publicera min bild utan mitt medtycke?
Nej, de måste träffa ett avtal med dig där du ger dem rätt till att publicera bilden. Normalt sett brukar de flesta som arrangerar fototävlingar kräva av dig att du godkänner ett avtal för att få vara med i tävlingen, just för att de ska få rätten att publicera din bild i samband med tävlingen.
26. En sajt eller tidning har publicerat en bild från mig lagligt, men glömt bildbyline. Kan jag kräva att de sätter dit mitt namn?
Ja, det hänger ihop med din ideella rätt att alltid få ett erkännande för ditt verk. Sen står det i lagtexten att upphovsmannens namn ska anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver. För till exempel redaktionella tidningar och sajter är det god sed att alltid ha bildbyline.
27. Får jag publicera ett företags reklambilder på min bloggsida?
Egentligen inte. Upphovsrätten gäller även för kommersiella bilder, men troligen kommer inte företaget att misstycka – eftersom du genom att publicera deras bilder hjälper dem i deras kommersiella arbete.
28. Jag har använt någon annans bild utan lov. Den var jätteliten på min sida, men nu har jag fått en faktura för olovlig användning och upphovsrättsbrott. Måste jag betala?
Ja. Sen ska förstås summan vara rimlig. Den bör stå i proportion till vad de hade kostat för dig att köpa bilden från början. Om du anser fakturan felaktig kan du bestrida den, och om ni inte kommer överens går ärendet vidare till domstol.
Hur stor bilden är kan förstås påverka summan som anses rimlig att betala, men storleken spelar ingen roll för huruvida du får ta en bild utan lov eller inte.
29. Om jag är upphovsman av en bild, finns det då några hinder för att jag skulle kunna publicera den på min hemsida?
Grundprincipen är att du får publicera bilden eftersom du är upphovsmannen. Sen måste du så klart förhålla dig till andra lagar, till exempel att inte förtala någon. Och för de som ansvarar för personuppgifter, inom till exempel en organisation, gäller det även att inte bryta mot PUL (Personuppgiftslagen), där vissa bildpubliceringar kan innebära att en personuppgift röjs.
30. Vad händer om jag bryter mot upphovsrätten?
Om du avsiktligt eller av grov oaktsamhet gör ett intrång så kan det leda till straff i form av böter eller fängelse i upp till två år. För att en åklagare ska ta upp fallet krävs att upphovsmannen har gjort en angivelse, eller att åtal anses behövas från allmän synpunkt för att till exempel avskräcka från kopiering av upphovsrättsskyddat material.
Materialet i den här artikeln har granskats av en juridiskt insatt person.
källa: Kamera och bild
