Jag är svag för ödehus och övergivna platser och känner en stark respekt och fascination över fenomenet. Att sen blanda in en person från vår tid ger bilderna ännu mer som både motsättningar och en slags samhörighet. Jag tycker det blir en fin kombination med något så levande och vackert som en naken människa i en trasig, sliten och ofta lite sorgsen miljö.
