Livet är en bergochdalbana, det är verkligen inget påhitt. På topparna känns det mesta kul och lyckat oavsett vad man tar sig för eller vem i familjen det gäller. I dalarna är det mörkt, tungt och oroligt och att ens kliva upp känns som en prestation och meningslöst. Under året som gått har min bergochdalbana fått allt färre dalar eller kanske bättre vagnar.
ATT SLÄPPA TAGET
”För att komma vidare, måste man våga släppa taget”. Så uttryckte sig någon smartskalle för länge sedan och det är lika enerverande som det är sant. Jag är ju rätt tydlig med vilka personer jag väljer att samarbeta med och det är egentligen inga speciella människor utan helt vanligt folk men som varit med om en del tuffa saker i livet, men å andra sidan, vem har inte det? Poängen är att det ger en själ åt bilderna och själva medverkandet blir terapeutiskt för vissa. Att kunna förstå sig själv och andra genom att se tillbaka på livet skapar en form av förståelse och acceptans och en djupare vänskap gentemot de man pratar med. Jag delar med mig av mitt liv och får tillbaka av modellernas liv. För flera år sedan gick jag igenom min egna uppväxt, tolkade, funderade och förstod vissa delar hos mig själv baserat på upplevelser och kultur inom min familj. Det betyder inte att det är lätt att ändra på (om man nu vill det?) bara för att man förstår, men det kan ändå underlätta och kännas bättre och jag kan lättare relatera till andra människor genom att först förstå mig själv. Den här processen pågår såklart ständigt. Livet formar en hela tiden. Ni som känner mig väl vet att de senaste åren har varit tuffa, riktigt tuffa och att jag varit slut som människa. Saknat livsgnistan, varit deppig, livrädd och till och med varit sjukskriven. Nu, för första gången på flera år ser jag positivt på framtiden. 2025 blir året då jag gick in i nästa fas i livet.
FOTOGRAFERING STYRS AV LUST
Jag rör mig ju som bekant i många genrer inom fotografi. Det här gör att jag sällan ”saknar” bildidéer och nästan alltid hittar spännande motiv. Jag har under många år fotograferat både i jobbet och i det privata vilket varit ett stort privilegium såklart, men även ett visst krav på att hitta nya motiv och nya utflykter. Jag valde i höstas att söka mig till ett annat jobb vilket har gjort att glöden tänts igen, både till jobb och fotografering. Nu fotar jag enbart utifrån egna idéer och min egna lust. Jag valde även att tacka nej i år till Sweden Rock Festival, vilket var rätt beslut även om det också var sjukt jobbigt med en kraftig abstinens som följd. Det är verkligen bland det roligaste jag vet men också det mest krävande. Både psykiskt och fysiskt. Att vandra omkring på festivalen under ca. 12 timmar per dag med tung utrustning går väl ann. Man kan ju gå in i press-room och vila sig och fylla på energin. Men eftersom jag gör det här av egen maskin och inte tjänar pengar på mina bilder så blir det väldigt kostsamt med boende och mat och bensin. Det tar udden av det hela tyvärr. Just nu känns det som det mest rationella beslutet, även om hjärtat säger något annat. Då är det tur att Skogsröjet finns och går av stapeln ett stenkast från hemstaden. Jag har fotograferat på Skogsröjet sedan 2011 och det är alltid lika kul. Flera av besökarna känner igen mig och arrangören ser mig som inventarierna numera. Tack vare min erfarenhet av just konsert- och festivalfotografering så har jag ganska enkelt att söka andra event som jag är nyfiken på och i år har det bjudit på flera roliga saker.
Jag fick den stora äran att få entré och fotopass av Avenged Sevenfold på deras konsert på Dalhalla i Rättvik. Deras första i Sverige på 8 år. En konsert jag kan lägga direkt på min topp tre. Visst var det lite tråkigt att enbart få fotografera från ena sidan av scenen, men musiken. Herrejävlar så bra. Jag fick även chansen att fotografera Crashdiet på Debaser i Stockholm när det firade tjugoårsjubileum av plattan ”Rest in Sleaze”. Här var fotograferandet extremt svårt utan fotodike, överfullt med folk, så där man stod, fick man stå. Som om inte det var nog så kom allt ljus bakifrån. Men återigen. Musiken. Så himla bra tryck. Det pep och knastra i öronen en vecka efteråt(ja, jag glömde öronproppar). Mer musik att nämna i år är plåtningen på Arbis när Year of the goat släppte nya albumet ”Trivia Goddess”. Det var jäkla kul att få vara del av och som en extra kul detalj så fick jag möjligheten i somras att vara en av två filmfotografer till musikvideon med samma namn. Grymt kul erfarenhet och ett underbart gäng att få arbeta med. Videon hittar du här nedanför om du är nyfiken? Andra band att nämna som var lite extra kul att fotografera under året var Death Wolf och Sarea, även de på Arbis. Här kommer ett litet urval av bilder från konserter och festivaler 2025.


























NYA & GAMLA MODELLER
Jag har ju alltid återkommande sessioner på hemsidan där jag behöver nya medverkande. Sen väljer även en hel del av de jag samarbetat med att återkomma, vilket gör mig otroligt glad. I år har Sam, Sandra och Ellen återigen hjälpt till i några olika sessioner och det är jättekul. Ni är så grymma och det är en ära att få fotografera er.
I mars fick jag en ny möjlighet att fotografera en show- och dansgrupp vid namn Femme Fusion. Oj vilken energikick det var och så otroligt roligt det var. Femme Fusion är ett gäng tjejer som verkligen tar för sig och som vågar vara både sexiga och roliga men även allvarliga och grymma på entertainment i allmänhet. Jag och Kim (en relativt nyfunnen fotovän) fick äran att ta promotionbilder åt gruppen. Jag tänkte redan vid första tillfället att de här är tjejer som säkert vill vara med i fler roliga fotograferingar. Jag hade känt rätt och har nu ett samarbete med två av tjejerna och förhoppningsvis blir det både fler tjejer och fler fototillfällen inom kort. Sandra och jag lekte med rökgranater i en session och även om det inte gick riktigt som planerat så blev det en hel del fina bilder. Kristina och jag fotograferade en session som fick namnet ”Cake disorder”. Det var främst Kristinas idé men hon hade nog läst lite om mig och mina tankar och såklart hakade jag på. Hela sessionen är ett sätt att bearbeta och ta revansch på en gammal ätstörning. Eftersom jag själv upplevt det på nära håll i familjen kändes sessionen extra viktig. Det kändes mycket mer i bröstet än jag trott faktiskt. Det blev starka bilder, en stark upplevelse och flera har tyckt att vi borde ställa ut bilderna. Senare under året så fick jag även chansen att fotografera Sandra och hennes Nahuel i en gravidsession, som är ett av mina favoritmotiv. Jag tycker få saker, eller egentligen inga, slår en gravid kvinna. Livet i henne ger en vacker kropp, som en behållare full med livslust hopp och kärleken mellan paret i fråga lyser på bilderna. Vilken ynnest att få dokumentera det säger jag. Tack vare Kristina fick jag även upp ögonen för Shibari och ett samarbete med Dojo Yorokobi startade. Här nedan ser du några av de bilder med modeller jag tagit under året. Vill du se fler? Vill du vara med själv? Följ mig på hemsidan eller mina sociala medier och kontakta mig.





















PLATSER & ANDRA TYPER AV BILDER
Jag har besökt Girabäcken, Vadstena, Nyköping, Konst på hög, Kolmårdens Tropikarium, Hannäs kyrkoruin, Borghamn, Garpa gruva, Visingsö, Tinnerö, Prideparaden, Catwalk med elever från De Geergymnasiets individuella program, Stendörren, SM-Veckan, Vinön, Parga, Röttle och trosa för att bara nämna lite.



















Så djur och natur, ödehus och en massa andra motiv har fått utökning under året. Jag har även lagt mer kraft på mina multiexponeringar och fått samarbeten från Frankrike, Finland, Sverige och Indien, vilket är jättekul. Det här går att ta långt och det är kul att folk vill och vågar vara med i den här lite mörka, surrealistiska och snuskiga konsten. Jag blandar ju hej vilt modeller, kroppsdelar, osv med döda djur, svampar, ruttet, gegga och allt jag kan hitta. Det är lite extra kul att väva in saker som du som betraktare kanske aldrig skulle välja att titta på ensamt, men här liksom blir den en del av helheten och förstår inte vad du ser ibland.












Jag har även fortsatt mitt samarbete med Tilde som även det är en slags multiexponeringar mellan hennes konst och mina bilder. Vi diskuterar ständigt fram nya, lite provokativa men fullt normala teman. Nu senast släppte vi två bilder som handlar om kroppshat och kroppsuppfattning.
MÅ BRA MED KULTUR & LÄROMEDEL
Mitt samarbete med Region Östergötland, ABF och Skådebanan (Må bra med kultur) fortsätter med två ständigt återkommande fotokurser varje år. En på våren och en på hösten. Den här kursen kan du få ”utskriven” av läkare för att just må bättre efter en sjukskrivning, pga. psykisk ohälsa eller något annat. Det är verkligen jättekul att träffa alla spännande deltagare och även här är själva sammankomsten och samtalen minst lika viktiga som fotograferandet. Nu har även ABF i Linköping bett om att få använda mig i Linköping under våren. Jag har sagt JA så vi får se hur det blir med det framöver.
Jag skapar även läromedel på in hemsida under Kunskapsbanken. Här hittar du en massa skrifter i PDF-format som är smidigt i såväl datorn som mobilen. Lär dig mer via mina kunskaper och erfarenheter. I år har jag publicerat inte mindre än fyra olika häften. Lär dig ICM, gatufoto och urban fotografering, djur och naturfotografi samt hur man skapar multiexponeringar. Allt är gratis och sker helt ideellt men vill du sponsra mig finns möjligheten via Swish eller Paypal.
FAMILJEN
I inledningen nämnde jag tuffa år och att man måste släppa taget för att komma vidare. Det är som sagt inte lätt och vissa saker som hänt kommer alltid att finnas kvar. Men familjen mår bättre nu och livet känns nästintill normalt. Min dotter är klar sjuksköterska om några veckor och har fått jobb. Hon har även valt att flytta hemifrån, vilket var otroligt jobbigt och kul såklart. Det blev liksom en sorg att bearbeta. Samtidigt är det ju det normala och en kul sak. Hjärnan börjar sakta men säkert att vänja sig men det är inte lätt. Min son har träffat en tjej och åker mellan Norrköping- Karlstad och Halmstad så honom ser jag inte heller lika ofta längre så jag och sambon har fått mer kvalitetstid. Jag har bytt jobb och fått nya kollegor och lär mig nya rutiner och arbetsuppgifter. Även om jag är slut i huvudet av allt nytt och kvällarna lätt blir tidiga så har jag någon form av nytändning. Det var länge sedan jag var sjuk eller hade migränanfall (peppar, peppar ta i trä), men ändå. Snart är det jul och lite ledighet. Då ska vi mysa med familjen och jag har lite fotojobb inplanerat med bland annat Dojo Yorokobi.
MEN 2026 DÅ?
Ja vad säger du? Jag ser ljust på framtiden, trots en relativt mörk värld. Jag vill gärna samarbeta med både gamla modeller men gärna nya också. Har du minsta lilla fundering tycker jag att du ska höra av dig. Det är inte helt omöjligt att man vill men ändå tänker, ”inte kan jag, jag är väl inget snygg” osv. Skit i det. Det är din hjärna som försöker lura dig bland annat på grund av skit du sett i media. Här är det fullt tillräckligt att VILJA. Mitt sätt att arbeta är som du kanske förstått att samtala en hel del innan foto. Jag vill veta vem du är. Ju mer vi bygger upp tilliten och vänskapen innan, ju enklare kommer det att kännas vid fototillfället och ju bättre bilder får vi. Du kan vara med i någon av mina idéer på hemsidan, i mina multiexponeringar eller så har du en egen bra idé. Enklast når du mig via hemsidan, mail eller DM via Instagram och Facebook.
Jag kommer fortsätta fotografera natur och vill gärna upptäcka nya ställen som jag lagt in som kartnålar i maps. Jag måste testa mitt Sigma 150-600mm mycket mer. Åka till nya ödehus. Fotografera konserter och festivaler, även om jag tror att jag hoppar över SRF även 2026, men man vet aldrig.
Jag hoppas att du vill fortsätta följa mig och ni som följer, delar, gillar och kommenterar mina inlägg i sociala medier och min blogg betyder massor. Det är en svår värld att synas i om man inte följer ”mallen” för en typisk influenser eller kreatör. Jag tillhör de som kommer stå upp för fotografin utan AI och utan hets för gillningar och utan fejk och förändringar av kroppar, utseenden, himlar, osv. Jag tror det är en farlig utveckling att bara acceptera det nya. Vi måste värna mer om hantverket kring foto och vi måste ha ett bättre konsekvenstänk. Bara för att vi kan, ska vi inte alltid.
Som utlovat. Här är videon vi gjorde åt Year of the goat!

