Att fotografera betyder ”att måla med ljus” och det är egentligen det allt handlar om. Att kunna avläsa en ljusmiljö, ställa in sin kamera efter önskemål och föreviga ögonblicket. Jag tillhör den skara människor som tror på och värderar när människor besitter kunskapen och faktisk är hantverkare i just fotografi, eller för den delen något annat ämne. För mig är fotografi en konstart och ett hantverk som består i flera olika delar. Allt från att dokumentera vår samtid och världen vi lever i på riktigt, till att via konst förmedla det man själv tycker är viktigt, vackert och häftig, eller kanske fult, konstigt och äckligt. Är då AI en hjälp, eller sociala medier en rättvis bedömare av våra bilder?
NÄR JAG VAR LITEN
Jag minns ljudet från diaprojektorns fläkt som susade och doften av varmt damm blandades med kaffe och kalljästa bullar och brysselkex i vardagsrummet. Hemma hos mormor och morfar var det alltid mysigt och en samlingspunkt för syskon och kusiner. Vi satt med spänd förväntan att få se de nyaste framkallade bilderna från sommaren på landet eller någon utlandsresa, blandat med äldre bilder från jular och födelsedagar. Allt visades under lite högtidliga former på den stora diaduken. Skratten blandades med berättelser kring bilderna och det förenade oss där i rummet. När visningen var över traskade man hem till sitt med sin familj, fortfarande pratandes om bilderna och myset levde kvar ett bra tag efteråt och man längtade redan till nästa diabildsvisning.
Det här var som sagt innan ”intryckens massproduktion” när en bild verkligen var ett minne av något eller någon och när en bild skapades i begränsade upplagor. Det här var tiden innan mobiltelefonernas påverkan av våra sinnen och när TV hade två kanaler och de flesta såg ungefär samma saker eftersom utbudet på TV var mindre såklart. Men hur i herrans namn klarade ni er? Tänker säkert en yngre generation. Såklart klarade vi oss och jag är ganska övertygad om att vi klarade oss bättre då mot nu. Jag vill absolut inte klanka ner på allt nytt för utvecklig ska och går framåt och bara för att det är nytt och annorlunda så behöver det inte vara dåligt. Men det finns ganska tydlig forskning på hur många intryck vår hjärna klarar av och hur vi mår av alla intrycken idag eller påverkas av sociala mediers styrda utbud. Den psykiska ohälsan visar på en otvivelaktig kurva åt fel håll sedan mobilernas intåg i våra liv. Samtidigt som ”alla vet” att är farligt, så har det gått så långt att vårt belöningssystem har väldigt svårt att vara utan det.
NÄR BILDER SKAPAS
Oavsett om du fotograferar för din egen skull, för sociala medier eller kanske som fotograf på ett uppdrag så är det flera olika parametrar som skapar bilden och som jag uppfattar att fler och fler glömmer eller bryr sig mindre om.
- En bild är ett dokument av vår samtid – Alla tider har sina kriser, sin kultur, sina utvecklingsområden, sina människor och sina värderingar som hela samhället formas av.
- En bild delar med sig av ett liv – Oavsett om det finns en person med på bilden så delar fotografen med sig av något personligt i och med att hen väljer att fotografera det hen gör. Kanske finns det en djupare tanke bakom bilden, en åsikt, något man uppmärksammat eller så är det ”bara” något som är vackert, men ändå en personlig åsikt. Är det sen personer med på bilden så blir deras medverkan något personligt där man delar med sig av sig själv, sina åsikter, sitt utseende och sina värderingar. Riktiga personer, med känslor, en familj och med sina erfarenheter av livet.
- En bild med kvalitet – Oavsett vad du fotograferar med för utrustning så gäller såklart de ovanstående påståendena, dock påverkar såklart din utrustning och dina kunskaper resultatet. Om du fotograferar med en mobil eller annan mer AI-styrd kamera så for du hjälp med allt från exponering, till komponering och till sist slutresultatet som ”fixas till” av din programvara. Vad har du då egentligen gjort själv? Förvisso bestämt vilken bild som ska tas och vilka som eventuellt är med men rent tekniskt har kameran/mobilen gjort det tekniska. Vad man tycker om det är väldigt olika och jag kan se både för- och nackdelar med det. Att en fotograf besitter kunskaper och teori om fotografering, ljus, komposition, tekniker, sin utrustning osv höjer såklart värdet och kvaliteten på din bild. Att fotografen valt att lägga pengar på en kamera, olika objektiv, blixtar, bakgrunder, stativ m.m. höjer också värdet och kvaliteten på din bild. Att en fotograf komponerar, fotograferar och redigerar genom sina kunskaper och sitt bildspråk höjer också värdet och kvaliteten på din bild och det gör den personlig, unik och en estetisk skapelse i samspel mellan fotograf och modell/miljö.
- Tiden är en färskvara – Allt fler blir mer och mer stressade idag och känner att tiden inte räcker till, till det som för var en självklarhet. Vardagliga sysslor, släkt och vänner. En del av förklaringen ligger i att vår hjärna får så många intryck idag och att vi upplever att vi ”måste” vissa saker i jakten på det perfekta livet. Att lägga tiden på fotografi betyder att jag dels lägger det på viss planering beroende på fotosituation, sen vid själva fotograferandet och sen efteråt för att ta hand om bilderna i dator, montjänst, publicering på hemsida, sociala medier m.m. För min del, och de flesta andra fotografer är det såklart ett val, ett nöje och ett fritidsintresse, men även ett jobb som krävt mycket tid.
Alla de här faktorerna gör att bilderna oftast blir bättre och det sätter ett tydligt värde på bilden som faktiskt går att bestämma i form av pengar. Är man nyfiken kan man kolla in SFF´s prislista. En bild är inget man stjäl bara för att det går med dagen teknik och för att den ligger online. En bild är en vara skapad av en fotograf. Du går väl inte in på en mataffär och tar en banan bara för att det faktiskt går? Det finns faktiskt ett värde på alla bilder på nätet och upphovsmannen/kvinnan äger rättigheterna. Allt annat är stöld om inte en annan överenskommelse gjorts och kontrakt skrivits.
NU DÅ?
Som jag var inne på i början av texten så tror jag, vilket flera forskare bekräftar, att dagen teknik är häftig, den triggar vårt belöningssystem och bombarderas oss med intryck. Jag tror att det här fördummar oss, vi jagar snabba kickar och på köpte får vi märkliga åsikter om tex utseenden och annat innehåll som är skrämmande, farligt och sällan sanna i grund och botten. Som sagt, missförstå mig rätt. AI och teknik är kul, men jag tror det är bra att anamma det med viss skepsis och försiktighet. Som med så många nyheter så dras vi med och sväljer hela bytet men kanske inte tänker på konsekvenserna eller på om det är något man verkligen behöver.
I flödet på våra sociala medier svämmar det över av falsk information. EN hel del kan vi förstå är fake och inte stämmer, men vissa saker hinner vi inte uppfatta som fake. Allt ifrån filter på kroppar och ansikten till magiska solnedgångar och himlar som får oss att häpna. En vanlig, sann bild kan idag få färre likes för att den är tråkig eller ful men en manipulerad bild får oss att klicka gilla och uttrycka Waov! Flödet styrs också mer och mer av AI-funktioner som flyttar material uppåt i flödena, eller tar bort information som den inte tycker du ska se av olika anledningar. AI tar över fler och fler funktioner som gör det enklare att fotografera, redigera och publicera bilder. Men är det verkligen bra? Är det så vi vill ha det?
För min del är det ett klart NEJ! Jag vill vara den som skapar mina bilder utifrån en egen idé, planering och kunskap när det kommer till kamerainställningar, kompositioner. Jag vill också sätta min egna prägel och mitt bildspråk i redigeringen efteråt och jag vill publicera och visa det jag vill för de jag vill och allt det här är en kreativ process som jag mår bra av, ett fritidsintresse, ett arbete, ett nöje. Jag vill vara i ett socialt sammanhang. Prata idéer med folk, dela erfarenheter tillsammans med likasinnade, träffa nya modeller och spännande människor som också gillar fotografering. Jag uppskattar AI och särskilt till att förbättra forskning, mediciner och annat som vi har nytta av men jag har extremt svårt att se AI i sammanhang där det tar jobb från oss, där den ska ”spara tid” åt oss (så vi kan göra vad? Streama ännu fler serier eller sitta ännu fler timmar vid telefoner och plattor?) Bara för att möjligheten finns behöver det ju inte betyda att den är bra för oss i alla sammanhang. Allt är inte tid och pengar, för om människors välmående fortsätter att sjunka och fler och fler lider av psykisk ohälsa vem ska då nyttja tekniken? Vi liksom utarbetar oss själva till icke behövda kicksökare.
DÖDLÄGE ELLER REVOLUTION?
Jag hamnar lite i tvivel om både vad jag ska fotografera, hur jag ska fotografera och om jag överhuvudtaget ska fotografera och driva hemsida och sociala medier när ändå den stora massan gillar fake/ai-skapat och när sociala medier censurerar och döljer riktiga fotografer medvetet så man inte får spridning alls. Kunskapen i att skapa bilder eller hantera en systemkamera värderas mindre och mindre för varje dag. Att se kritiskt på bilder och bildskapare och använda tex bildanalys känns avlägset när folk sväljer allt med hull och hår, eller inte orkar bryr sig. När hela yrkesgrupper försvinner och produkter som förut skapats av människan tas över av maskiner och datorer ser jag det till viss del som utveckling, men även ett hot. Vill vi det bara för att möjligheten finns?
Än så länge har jag någon form av kämpaglöd och tänker att det är extra viktigt att vara den där motpolen som visar det naturliga och som ifrågasätter AI-bilders påverkan på såväl konsten som den psykiska hälsan. Än så länge så väger det tyngre att veta att JAG besitter kunskaper som många bildskapare saknar, att JAG får ut något personligt av att skapa fotografier och möta fantastiska, riktiga människor och se spännande miljöer, att JAG tycker mina bilder är väldigt fina och rent av viktiga, att JAG kan visa delar av världen och människorna i den så som de verkligen ser ut och är.
SLUTORD
Ja vad vill jag med det här då? Vissa av er har hört det förut och kommer säkert få höra det igen. Jag vill att man värnar om oss fotografer som fortfarande besitter kunskaper, både teoretiskt och praktiskt i relation till fotografi. Jag vill att man tänker en extra vända kring AI när det kommer till AI som inkräktar på oss människor och våra kunskaper och intressen. Jag vill att vi värdesätter en bild för den vara den egentligen är och att vi tvingar oss att titta på fler naturliga bilder och inser att det faktiskt är vackert även o inte mobilen lagt på mer blått i himlen, eller lenare hud på selfien. Jag vill gärna höra era tankar och åsikter så länge det sker med respekt och på en civiliserad nivå.
