Att skapa konst och vad som är konst finns det en uppsjö av åsikter om. Utifrån personliga definitioner så började jag, Mattias, att skapa konst i form av först vanliga fotografier som sen blev så kallade multiexponeringar där jag friskt blandar in både vackra saker, äckliga saker med privata, intima saker och gärna ihop med någon personlig anknytning där de olika medverkande är olika anonyma eller öppna om sin medverkan och sitt mående. Eller varför inte göra som Tilde och låta livets gång och ångesten få kanaliseras ut i konsten för att skapa häftiga, unika och surrealistiska konstverk men även för att faktiskt hantera livet lite lättare? Kanske är det just det som konst är, att kanalisera ut sitt liv i form av åsikter och tankar, lycka, och sorg, hat och kärlek, åtrå, behov, ångest, längtan osv. Vad händer då när två, eller faktiskt tre, personer blandar ihop sin konst? Det var i alla fall så samarbetet mellan mig och Tilde startade.
Mattias
Nu minns jag inte exakt hur det hela startade men jag har följt Tildes konstkonto under en tid. Kanske dök det upp i mitt flöde pga. logaritmer eller så hittade vi varandra genom den gemensamma kärleken för hårdrock. Det är oklart och kanske inte så viktigt. Jag såg att Tilde målade och skapade ganska mörka och surrealistiska motiv som på en gång tilltalade mig. Efter ett tag så blev jag mer nyfiken och gick från flödet till Tildes profil. Av någon anledning kände jag bara att det här var någon jag ville veta mer om. Eftersom Tilde gillat flera av mina bilder så var det enkelt att börja prata.
Vi pratade om både det ena och andra och jag förklarade bakgrunden till min syn på såväl nakenhet som varför jag gör mina multiexponeringar och vad och vilka de egentligen innehåller. Att det är viktigt för mig att den som medverkar är en ”vanlig” människa med erfarenheter av livet och att jag känner lite extra för de som kämpar eller kämpat. Här ryms personer med allt från ätstörningar, till olika diagnoser och bara svåra livssituationer. Där och då bekräftades mina tankar om att vi kanske hade något gemensamt i konsten. Ganska snabbt kom vi in på psykisk ohälsa och det mörka i livet som både jag och Tilde kände igen. Det bestämdes att vi skulle göra en bild ihop där mina bilder skulle mixas ihop med specialskapad konst av Tilde.
Jag visste ganska snabbt vem jag ville fråga av ”mina” modeller om en medverkan och glädjande nog ville hon vara med. Jag berättade för Tilde om modellen för att ge henne en inblick i hennes liv och för att ge inspiration till målningen. Jag hoppas att det ”känns” i bilderna utan närmare beskrivning för jag vill att man själv ska upptäcka saker i bilderna på egen hand. Den kämpaglöden som finns, den osäkra stoltheten i att acceptera och vara sig själv i den situationen är vacker i allt i det mörka. Att våga dela erfarenheter i både samtal och bilder är viktigt både för den egna självkänslan men är även en slags hjälp till andra i liknande situationer. Ellen berättar lite själv om en stund men nu lämnar jag över till Tilde…
Tilde
Hej, det är jag som är Tilde! Jag har under största delen av mitt liv kämpat med psykisk ohälsa till följd av diverse diagnoser, tillstånd och mobbning och kämpar fortfarande dagligen med detta.
I mitt liv har skapande och musik haft en väldigt stor betydelse från ung ålder. Musiken spelar idag en väldigt stor roll i mitt skapande och jag namnger mina tavlor efter låtar som ger mig en väldigt speciell känsla inombords som jag själv inte riktigt kan sätta fingret på. Det som sker i mitt huvud när jag lyssnar på viss musik är svårt att förklara. Men jag får ofta till mig olika bilder, former, färger och känslor. Genom konsten har jag kunnat uttrycka mig själv och mina känslor, vilket har varit räddningen många gånger. Jag hamnar i min egna lilla bubbla när jag skapar och får då vila hjärnan från verkligheten.
Under de senaste ca 2 åren har jag experimenterat en hel del med olika material och tekniker för att hitta det som jag känner mig bekväm i att göra. Under åren har det blivit mer och mer skulptering och textur på mina tavlor. Jag använder mig till största del av metalliska och skimrande färger. Jag har även nu på senare tid börjat använda mig av lite glitter.
Om jag ska beskriva min konst lite kort och enkelt skulle jag vilja säga att det är lite av en avbildning av livets gång för mig. Det är mörkt, ojämnt, rörigt och går upp och ner. Skulpteringen fortsätter oftast ut på kanterna av canvasduken. Det är ett sätt för mig att uttrycka ångesten som greppar tag runt mig och att jag många gånger känner att livet är mer än vad jag kan hantera.
Något som jag vill att folk ska bli påminda om när de ser min konst är att det kan komma något fint och positivt från det hemska och jobbiga sakerna i livet.
För ett litet tag sen hörde Mattias av sig till mig och frågade om jag var intresserad att göra ett litet samarbetet med honom. Jag blev förvånad men superglad. Som en person med väldigt dåligt självförtroende och dålig självkänsla så var det extremt meningsfullt att han hade lagt märke till mig och det jag gör. Han förklarade lite vad han hade tänkt och jag blev direkt väldigt motiverad att göra detta. Normalt sätt så är jag ganska rädd för att prova nya saker men jag fick ett väldigt fint bemötande från Mattias och det kändes som vi förstod varandra väldigt bra. Istället för att känna mig rädd så kände jag mig exalterad att göra något annorlunda och att det skulle bli intressant och se vad vi kunde göra tillsammans. Och jag tycker att det här samarbetet är något som jag och min konst står för, att några väldigt jobbiga saker kan bli något väldigt fint.
ELLEN
Jag kämpar med att sammanföra mitt sinne och min kropp. Att känna att jag finns i min kropp och våga utmana den trots att självförtroendet inte alltid finns där sedan innan.
När jag fick frågan om att delta som modell i detta projekt kände jag mig väldigt sedd, trots att jag drar mig för att dela min sjukdomshistoria. Jag har kämpat med min psykiska hälsa halva mitt liv och min fysiska hälsa har hamnat i andra hand. Jag lever med kronisk smärta och trötthet. Modellandet hjälper mig att lita mer på min fysiska förmåga och att våga pusha mig själv till att hitta en bekvämlighet i det obekväma och utmanande. Oavsett om det handlar om poser, skitiga miljöer eller att våga känna min nakna hud mot stenar och träd.
Att få vara ett verktyg för andras konst, en del av en skapande process och få möjlighet att testa min abstrakta såväl som fysiska förmåga.
BEING ME PART 1, 2 & 3
Här nedan ses det slutgiltiga resultaten som blev bildserien: Being me – Part 1 ”See me”, 2 ”Scars” och 3 ”Thoughts”. Förhoppningsvis tyckte du om att läsa om vår resa ihop och att se vårt resultat? Förhoppningsvis hjälper och stärker det någon annan som lever med psykisk ohälsa på något sett eller någon som inte tror att de duger precis så som de är. För såklart gör dem det och Jag tror att det här bara är början på ett vidare samarbete.
Vi kommer även försöka ta oss an fler bildidéer när lusten och orken finns under namnet TM LIFEART. Vill du hitta se mer konst av Tilde Linnea Johansson hittar du det på Instagram under namnet @tildelinnea.artlife och @heavyart.bylinnea
